|
SM i viltspår 2008
Antalet deltagande ekipage var tretton inklusive fjolårets vinnare från
Bergslagen, fördelat på 4 spaniels, 4 flatcoated retriver och 5
labradorer. På lördag kväll samlades alla vid Rävetofta OK:s klubbstuga
i Teglaröd. Helene Hedlundh Håkansson - kommissarie – hälsade alla hjärtligt
välkomna. Först var det lottdragning av spår och domare och därefter
serverades Söderåsbuffé, kaffe och choklad. Provledare Ingmar Tykesson presenterade domarna och redogjorde för mästerskapets upplägg. Domarna dömde i par och det var endast en av domarna som visste spårets riktning. Den andre domaren tittade på hundens spårarbete. Provet skulle i möjligaste mån efterlikna ett praktiskt eftersök så vid spårläggningen användes spårläggarskor med färsk rådjursklöv och ca 3dl blod och var vid provets början 18-24 timmar gammalt. Skottplatsen/spårstarten fanns mellan två snitslar på en raksträcka av ca 30m. Provet börjar med att ekipaget letar upp skottplatsen. Spårets längd
var ca 1000m långt och hade sex vinklar. Spårsträckan innehöll två
oblodade vinklar, två återgångar, varav den ena var oblodad och ett
avhopp – cirkellagt korsande spår (”lyckan”) med en diameter på 35m,
där även en sårlega arrangerats. Ytterligare en sårlega fanns ca 100m från
spårslutet där en skottfasthetsprövning skulle ske. En tredjedel av spårsträckan
var oblodad. Maxtid var 60min. Terrängen för spåren var mestadels hög
granskog. I trakten fanns gott om vilt såsom älg, hjort, rådjur och
viltsvin. Det betonades att stor vikt lades vid samarbetet mellan förare
och hund. Och med en sista uppmaning - ”Glöm inte vatten” avslutade den
efterföljande middagen. Efter en längre tid med torrt, soligt och mycket varmt väder var söndagens väder härligt – mulet små lätta regnskurar och ca 200 varmt. Jag och Hunter skulle starta som ekipage nummer tre, och hade gångavstånd till spåret. Starten var planerad till kl 09:30, men först när klockan var nästan 11 var det vår tur. Att vänta är som vid praktiskt eftersök vid jakt; man vet inte riktigt när det är dags. Tillsammans med domarna Per och Anders gick vi i nästan 10 min genom skogen och uppför en brant och så var vi framme vid spårstarten. Det är viktigt att få fram så mycket information som möjligt om
skottplats och spår vid eftersök. Någonstans mellan snitslarna passerade
spåret åt ena eller andra hållet. Det gällde för hunden att hitta
skottplatsen för där fanns en bit rådjursskinn, och att tala om för
domarna att skottplatsen var funnen, därefter kunde eftersöket fortsätta.
Hunter spårade mycket skickligt och flera gånger längs spåret fann han
blod, som jag visade för domarna, men några klövavtryck såg vi däremot
inte. Efter 46 minuter var vi framme vid klöven. Domarna tyckte att Hunter
var en riktigt duktig springer att spåra, att vi hade ett mycket bra
samarbete, men hade önskat ett lite snabbare tempo. Att det var tufft för
hundarna att spåra i den torra terrängen skulle det visa sig, för 6 av 12
hundar klarade inte maxtiden på 60 min. Årets vinnare var en labrador från
Dalarna. Grattis Karin!
|